”Börsen och Private Equity
ska leva i symbios”

Text: Anette Bodinger
Noteringsceremonin för NeuroVive april 2013.

Noteringsceremonin för NeuroVive april 2013.

Private equity har ibland pekats ut som en orsak till att så få väljer att notera sina bolag.
– Vi ser inte som private equity som en konkurrent utan som ett finansieringsalternativ som ska leva i symbios med börsen, säger Adam Kostyal, chef för NASDAQ OMX nordiska noteringsverksamhet.

För femton år sedan var börsnotering ett självklart mål för de flesta bolag med tillväxtambitioner. Under topp­året 1999 noterades över femtio bolag på Stockholmsbörsen. I den efterföljande lågkonjunkturen sjönk antalet nynoteringar avsevärt. Adam Kostyal menar att antalet noteringar som gjordes under börsyran på 1990-talet, inte är någon bra referensram.
– Många bolag som kom till marknaden på den tiden visade sig inte vara tillräckligt långsiktiga. Kollapsen som följde efter it-bubblan, följt av både finans- och eurokris, har förstås påverkat viljan att investera i en notering. Men för verksamheter som vill bygga värden på lång sikt är en börsnotering fortfarande ett bra och viktigt alternativ. Utöver det grundläggande motivet för en börsnotering, att underlätta kapitalanskaffning, kan ökat förtroende och visibilitet skapa utrymme för nya affärsmöjligheter. Att vara börsnoterad är förknippat med en unik kvalitetsstämpel.

Adam Kostyal, chef för NASDAQ OMX nordiska noteringsverksamhet.

Adam Kostyal, chef för NASDAQ OMX nordiska noteringsverksamhet.

PE allt starkare
Som ett resultat av oron på världens börser i slutet av 1990-talet växte intresset för private equity sig allt starkare.
– Inte minst här i Norden har private equity rönt stora framgångar och skapat en alternativ finansieringsmodell för bolagen. Det är en positiv utveckling som gynnar alla aktörer på marknaden, även börsen. Vi ser private equity som ett finansieringsalternativ som ska leva i symbios med börsen och för nu en aktiv dialog med PE-världen, där vi försöker lyfta fram börsen som ett fruktbart sätt att göra en exit.
Som exempel nämner han den amerikanska börsen som i år haft strax under 100 noteringar. En tredjedel kommer från private equity.
– I USA fungerar börsen som en marknadsplats för private equity att kunna ta sig ur sina investeringar. Det är ett koncept vi vill utvidga på den svenska och nordiska marknaden. Vi ser nu över hur vi kan förenkla dels processen att komma till börsen, dels hur vi kan göra livet lite enklare för bolag som redan är där. Detta arbete pågår just nu och sker i dialog med företrädare för kapitalmarknaden, däribland private equity.

First North
En annan effekt av börshändelserna under 1990-talet var att venture capital-marknaden minskade kraftigt.
– Det har skapat en miljö där mellanstora till stora bolag fått en alternativ finansieringsmodell i form av private equity, medan små start-up-bolag haft svårare att hitta finansiering, konstaterar Adam Kostyal, och lyfter fram möjligheten för tillväxtbolag att initialt notera sig på Stockholmsbörsens tillväxtlista, First North.
– Bristen på venture capital i Sverige och Norden har gjort att First North fått en allt större betydelse. Under årens lopp har många mindre bolag fått hjälp med att komma till marknaden, få finansiering och med att skapa legitimitet och trovärdighet för sin affärsmodell.
Sedan starten 2006 har över 130 bolag noterats på First North, och av dem har runt 30 gått vidare till stora listan. Det är ett bevis på att vår noteringsmodell fungerar även under tuffa tider.
– First North är en viktig finansieringsmodell och utgör ett attraktivt alternativ för tillväxtbolag att söka finansiering, en plattform för tillväxt i hela Norden.

Kommentarer inaktiverade.