Pensionssparare placerar i riskkapitalbolags fonder

Text: Henrik Norberg

Louise Nilsson, partner på Priveq.

Louise Nilsson, partner på Priveq.

Riskkapitalbolaget Priveq vänder sig till såväl svenska som internationella investerare. Även svenska pensionssparare har fått ta del av den avkastning som bolagets fonder har skapat. Anledningen är att pensionsförvaltare som AP-fonder och livbolag placerar i bolagets fonder.

Priveq firar i år 30 år och har under den tiden startat fyra fonder. Den senaste stängde i april 2011.
– Vi placerar främst i medelstora bolag som har behov av expansionskapital eller en partner för fortsatt tillväxt, alltså kapital och kompetens som företagen behöver för att kunna ta nästa steg i sin utveckling. Det kan handla om att till exempel ta fram en ny produkt eller ta sig in på en ny marknad, säger Louise Nilsson, partner på Priveq.
När ett riskkapital ska samla in kapital till sina fonder, vilket brukar kallas att de reser kapital, vänder de sig till olika investerare. I de tre första fonderna stod svenska investerare för nästan allt kapital.
– Svenskt pensionskapital från till exempel Skandia, AP-fonderna, Handelsbanken Livförsäkringsbolag samt Telias Pensionsstiftelse är exempel på stora investerare i våra fonder. Därmed har vanliga svenska pensionssparare fått ta del av den avkastning som våra fonder har genererat, säger hon.

Fler investerare
När Priveq skulle resa kapital till sin fjärde fond vände sig bolaget även till utländska investerare. Anledningen var att Priveq ville nå en bredare investerarbas och att det fanns risk för att det inte fanns tillräckligt med svenskt kapital.
–Det hänger samman med att många svenska pensionsfonder har satt en gräns som säger att maximalt 5 procent av det kapital som de placerar får investeras i fonder hos riskkapitalbolag, säger Louise Nilsson och fortsätter:
– I och med att börsen föll i värde så ökade den procentuella andelen som de hade placerat hos riskkapitalbolag. Därmed nådde vissa investerare taket på fem procent. Bland annat därför var vi tvungna att titta utanför Sveriges gränser efter investerare.
För att investera i fonder kräver ofta utländska investerare att den fond de ska placera i registreras utomlands. Anledningen är att de är rädda för att dubbelbeskattas.
– Trots att vi visade att det inte förelåg risk för dubbelbeskattning så höll investerare fast vid det kravet. Om vi över huvud taget skulle ha möjlighet att få in kapital var vi tvungna att registrera vår fjärde fond utomlands, vilket vi gjorde, säger hon.

Utvecklar bolagen
Ibland tecknas bilden av giriga riskkapitalbolag som köper upp bolag för att sedan tömma dem på pengar. Den bilden värjer sig Louise Nilsson mot.
– Det skulle vara omöjligt för oss att agera så. Vi är med och utvecklar och bygger bolag. Om vi till exempel mjölkade utdelningar skulle det vara omöjligt att utveckla bolagen på ett hållbart sätt och sedan få till en värdeökning på bolaget, säger hon.
Priveqs fonder löper ofta på tio år. I genomsnitt behåller fonden ett bolag i drygt fem år. Och under den tiden gäller det att utveckla bolaget, allt för att öka värdet på tillgången till den dag bolaget ska säljas, enligt Louise Nilsson.
– Man kan jämföra vår investeringsfilosofi med att sköta om ett hus. Den som vårdar huset, utvecklar och underhåller det kommer troligen att få ett bättre pris för huset den dag det ska säljas, än den som låter huset förfalla.
Dessutom finns det ytterligare minst en annan god anledning till att utveckla bolagen. Priveq, liksom många andra riskkapitalbolag, investerar ofta i entreprenörsföretag.
– Entreprenörer är mycket noggranna med vem de säljer till. De ringer till varandra och frågar om hur det är att jobba med oss och andra riskkapitalbolag. Om vi gör ett dåligt jobb kommer ingen att vara villig att sälja sitt livsverk till oss, säger Louise Nilsson.

Kommentarer inaktiverade.