Riskkapital förutsättning
för tillväxt

Text: Cristina Leifland

Gabriel Urwitz, ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA. Foto: Brendan Austin

Gabriel Urwitz, ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA. Foto: Brendan Austin

Utan riskkapital skulle en stor del av det svenska näringslivet stanna. Riskvilligt kapital är en förutsättning för att att skapa nya företag, utveckla befintliga och underlätta en nödvändig omstrukturering av storbolagen.

– Private equity handlar om att skapa värde och generera arbetstillfällen och tillväxt genom att bygga lönsamma och sunda företag, säger Gabriel Urwitz, nytillträdd ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA.
Mer än 200 000 personer i Sverige arbetar på företag som ägs av riskkapitalbolag. Dessa företag har en omsättning som motsvarar åtta procent av BNP och består av allt från små, forskningsintensiva såddföretag till stora industrier. Private equity finns som en katalysator genom hela kedjan, från affärsänglar och venture capital som investerar i omogna företag för att de ska kunna ta sig till nästa nivå och slutligen buy-out som utvecklar större, mer mogna företag och gör dem redo för nya ägare, vilket ofta betyder börsintroduktion eller en försäljning till ett annat företag. Utmärkande för private equity är att det handlar om ett aktivt ägande, ofta under sex till tio år, med syfte att bygga starka, konkurrenskraftiga företag.
– Sverige är en liten och öppen ekonomi. Vårt välstånd vilar på att vi har företag som är rustade för att möta framtidens utmaningar. Private equity hjälper onoterade bolag att utvecklas och bli mer konkurrenskraftiga för att kunna konkurrera både nationellt och globalt.

Hjälper omstrukturering
En viktig funktion i dagens ekonomi är att köpa verksamhet som stora etablerade företag avyttrar när de omstrukturerar sin verksamhet för att fokusera på kärnverksamheten.
– Sverige har storföretag i världsklass, men för att de ska kunna behålla sin konkurrenskraft måste de konsolidera verksamheten. Private equity spelar en mycket viktig roll i att köpa upp och investera i de bolag som de säljer av, för att sedan förvalta och utveckla den verksamheten under ett antal år. Detta är den andra sidan av omstruktureringen, som skapar arbetstillfällen och nya starka företag, förklarar Gabriel Urwitz.
En annan typ av företag där private equity kan träda in för att skapa värde är i familjeföretag som står inför ett generationsskifte. Dessa har ofta grundats av fyrtiotalister som står i begrepp att gå i pension.
– Vi har många duktiga entreprenörer från den generationen. Detta är klassisk buy-out, där vi går in i och utvecklar familjeföretag som har stor potential att växa.
Sverige har en av världens mest utvecklade riskkapitalmarknader och i Europa är det endast Storbritannien som har en större private equitysektor relativt landets BNP. Pengarna som investeras kommer ofta från institutionella sparare, som livbolag och pensionsfonder samt statliga investeringsfonder i Sverige och utlandet. Dessa har inte den expertkompetens och detaljkunskap som krävs för att veta vilka bolag som är intressanta ur ett investeringsperspektiv och överlåter det därför till private equitybolagen.
– Den svenska private equitysektorn har samlat ihop ett investeringskapital på cirka 500 miljarder kronor varav 400 miljarder är internationellt kapital. Den kapitalimporten är mycket viktig för både den svenska staten och näringslivet, framhåller Gabriel Urwitz.

Arbetar proaktivt
En framgångsrik private equitysektor vilar på väl utvecklat corporate governance, det vill säga ett nära samspel mellan ägare, styrelse och ledning. De riskkapitalägda företagen har en effektiv organisation och kommunikation, tydlig affärsplan och korta beslutsvägar.
– Private equitybolagen måste ju faktiskt åstadkomma något under de år de är ägare, därför arbetar de mycket proaktivt och med en stark fokus på att uppnå utsatta mål. Det aktiva ägarskapet är kritiskt i en snabbrörlig, global värld, framhåller Gabriel Urwitz.
För att private equity ska kunna förvalta det investerade kapitalet på bästa sätt krävs tydliga spelregler och långsiktig stabilitet i regelverk. Skattefrågan är också viktig. Idag finns ingen bra helsvensk lösning när det gäller att sätta upp riskkapitalfonder med utländska investerare, därför tvingas private equitybolagen till utländska lösningar. En annan fråga som Gabriel Urwitz menar är viktig för SVCA att driva är den om ökad transparens. Branschen beskylls ofta för att insynen i private equitybolagen är bristfällig och Urwitz menar att det är en delvis berättigad kritik.
– Riskkapitalbranschen är en av grundpelarna i ekonomin och det är ett rimligt krav att insynen ökar. Det gäller inte minst nu när sektorn i ökande utsträckning går in i verksamheter som är skattefinansierade, som välfärdssektorn. Det är viktigt att vi medverkar till att utveckla och förankra en stark ”code of conduct” för självreglering så branschen bibehåller sin trovärdighet.

Kommentarer inaktiverade.