Tillväxtföretagens finansiering viktig för svensk ekonomi

Text: Anette Bodinger

Claes de Neergaard, vd för Industrifonden. Foto: Industrifonden

Claes de Neergaard, vd för Industrifonden. Foto: Industrifonden

I slutet av 1990-talet var institutionella investerare flitiga placerare i nordiskt och svenskt riskkapital. Men it-kraschen har etsat sig fast i minnet och i dag är det brist på riskvilligt kapital i Sverige. Det finns dock tecken som tyder på att pendeln nu svänger tillbaka.

– I dagsläget är det inte för mycket pengar som jagar för få projekt. Snarare lite åt andra hållet, säger Claes de Neergaard, vd för Industrifonden.
Det är svårt att resa nya privata fonder om man inte har ankarinvesterare från sitt eget hemland, konstaterar de Neergaard.
– Eftersom antalet privata fonder blivit färre har den svenska staten vidtagit ett antal åtgärder för att stimulera riskkpaitalinvesteringar. Just nu arbetar man med ett förslag till riskkapitalavdrag för affärsänglar.
Staten har också tillfört riskkapital, i tillägg till Industrifonden, genom att skapa tre nya aktörer: Almi Invest, Fouriertransform och Inlandsinnovation.
– Det är ett sätt att stödja riskkapitalförsörjningen till många olika typer av bolag.
En institutionell investerare som enligt de Neergaard lyckats med sin venture capital-verksamhet är Skandia.
– Skandia investerar i venture-fonder globalt med tonvikt på USA och har under senare år haft en god värdetillväxt. Investeringar har även gjorts i svenska fonder. Skandia har alltså varit skicklig i att hitta rätt typ av förvaltare. Det kan vara en fingervisare för andra att den här delen av tillgångsslaget alternativa investeringar kan vara mycket intressant.

Viktig finansiering
Han påpekar att svensk och nordisk ekonomi är beroende av att olika typer av tillväxtföretag kan få en bra finansiering.
– Mycket kapital flockas i dag kring it, internet, media och mjukvara. Men kom med ett läkemedelsutvecklingsprojekt, en medicinteknisk innovation eller någon ny teknik på energiområdet, då är det genast svårare att hitta investerare; särskilt sådana som har finansiella muskler att tackla en lång och kapitalintensiv tillväxtresa.
Sjätte AP-fonden har under många år investerat i tillväxtbolag, dels genom direktinvesteringar, dels genom fonder, och varit en slags nationell fond-i-fond inom venture capital.
– Jag är allvarligt oroad över vad som ska hända när politikerna ser över buffertfonderna i pensionssystemet. I utredningen framhålls att det inte ska finnas någon näringspolitik i pensionssystemet. Att det skall finnas en sådan ”rågång” kan jag hålla med om. Men en duktig förvaltare kan faktiskt jobba med olika mandat, dvs. pooler av pengar med olika villkor. Därför borde AP6 också kunna få ett förvaltningsuppdrag för en fond-i-fond inriktad på venture capital i Norden och som baseras på pengar från Europeiska investeringsfonden i Luxemburg.

Kommentarer inaktiverade.